Onsdagskväll.

Haha, förlossningskliniken var som en drog för mig också - jag VILLE se det och tyckte dessutom att det förberedde en lite inför det som komma skall :)

men ja, det enda man INTE var förberedd på var ju en hemförlossning... haha.

Jag var ju själv när barnet föddes, min kille hade inte ens hunnit komma hem... så jag stod ju upp och krystade ut barnet (man har liksom inget val när krystvärkarna kommer, man MÅSTE trycka på bara :P), det gick väldigt lätt faktiskt, och tog emot honom i mina händer... haha det låter helt galet jag vet...

efter typ 5 minuter av panik när jag bara skrek för mig själv typ så kom min kille hem, och vi ringde BB som skickade ambulans till oss. Kollade så att barnet o jag mådde bra :) så det var ju himla tur att allt slutade väl hihi... men man är typ fortfarande lite i chock :P

sv: Så har de varit för mig med :P

ja kollade hela tiden på förlossningskliniuken. va ju så spännande. 1 gång fick ja panik o ville INTE födda barn. tårarna bara rann. men de försvann efter några minuter