Som solens strålar en gång lysa,
så brukade vi mysa.
När du låg i mitt knä,
och jag strök din mjuka päls....
Då önskade jag,
att det för alltid skulle få vara vi två.
Men tyvärr flyttade du till djurens himmel,
alltför tidigt....
Där bor du nu.
Och varje gång jag sover, vet jag,
att du ligger bredvid.
För i mina drömmar,
Där är det vi två.
Någon gång kommer vi att återförenas, min ängel.
Då kommer solens strålar åter lysa,
på vår värld...